Home Digitalisering StadshubbsAlliansen siktar mot att bli svensk standard

StadshubbsAlliansen siktar mot att bli svensk standard

Smarta fastigheter, smarta städer och IoT

Ett initiativ som startade för två år sedan i Helsingborg har gett flera kommuner runt om i landet en plattform för att digitalisera och effektivisera verksamheterna. Nu hoppas man att tekniken och nätverket ska nå ut till ännu fler.

På Öresundskraft, ett energi- och kommunikationsbolag som tillhandahåller öppet stadsnät och fibernät till såväl företag som konsumenter i Helsingborg, föddes för ett par år sedan en lysande idé.

– För några år sedan satt vi och snackade om smarta fastigheter, smarta städer och IoT. För att IoT ska fungera behöver man sensorer på massa platser. Visst byggs det radionät men det är oftast vertikala lösningar, så vi tänkte att visst borde man kunna bygga ett öppet, trådlöst radionät, likt det öppna stadsnätet, säger Johan Nyström, ansvarig för StadshubbsAlliansen på Öresundskraft.

Johan Nyström, ansvarig för StadshubbsAlliansen på Öresundskraft

För två år sedan satte man upp en stadshubb, baserad på radiotekniken LoRa – en  öppen världsstandard framtagen för IoT. Tekniken har bra räckvidd och sensorerna är strömsnåla och har bra livslängd med en batteritid på uppemot 10 år. Den långa batteritiden på LoRa-sensorerna ger möjlighet att göra saker som inte var ekonomiskt försvarbara tidigare.

Efter att ha implementerat den öppna infrastrukturen för IoT i Helsingborg insåg man att fler städer borde ha nytta av samma typ av lösning och av de möjligheter den ger.

– Vi lanserade då StadshubbsAlliansen. Vi riktar oss mot andra stadsnät och kommuner i Sverige. Medlemmar i alliansen köper in sig i plattformen som provisionerar hela radionätet som används för att hålla koll på och styra trafiken och sensorerna. Tekniskt funkar nätet i alliansen som ett gemensamt nät, förklarar Johan.

Kommuner från norr till söder

Exempel på medlemmar är kommuner från norr till söder, som Karlskrona, Luleå och Kalmar. Hittills har man 45 kommuner i nätverket och fler ska det bli. Kommunerna sätter upp egna gateways i sina städer och gör egna affärer med företag som vill nyttja strukturen. Stadshubbsinfrastrukturen är själva ramverket. En aktör säljer och installerar sedan sensorerna som exempelvis en fastighetsägare vill ha installerade för att mäta fukt, värme eller rörelse i en byggnad.

Fastighetsägaren tecknar ett abonnemang och ett konto där sensorerna registreras och via vilket trafiken av data från sensorerna skickas. Så fort sensorn skickar data så fångar plattformen upp och skickar den exempelvis till ett ärendehanteringssystem eller en molnlagringstjänst. Ingen data lagras i nätet. Att allt är trådlöst är en stor fördel för såväl tjänsteleverantör som fastighetsägare, då de inte behöver bygga nät, utan kan fokusera på att optimera driften i fastigheten..

– Det är glädjande att öppna stadshubbar nu etablerar sig som en gemensam svensk lösning för denna typ av infrastruktur. Att de befintliga, öppna stadsnäten kompletteras med en öppen infrastruktur för IoT skapar fantastiska förutsättningar för den digitala utvecklingen, säger Johan.

Ett öppet stadsnät och fibernät till företag såväl som konsumenter

Svensk infrastrukturstandard för IoT

Förutom den gemensamma teknikplattformen delar man även med sig av erfarenhet och idéer inom alliansen. Man bjuder in externa talare, till exempel tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster till plattformen, till de nätverksträffar man anordnar kvartalsvis.

-Vårt mål är att bli en svensk infrastrukturstandard för IoT. Vi är nog störst i dagsläget men har en bit kvar att gå. Vi har sett att många kommuner har samma behov som vi och måste hålla nere kostnaderna. Data från enkla funktioner som mätning av fuktighet, temperaturer och rörelse är idealiskt att skicka via radionätet, säger Johan.

Effektiviserar vård och äldreomsorg

Med de tjänster som kopplas på kan man till exempel effektivisera vården och äldrevården. Genom att installera sensorer kan man undvika nattliga hembesök då man kan se att personen mår bra utan att åka hem och störa denne på natten och istället lägga mer tid på vårdtagaren på dagen. I kommunen har man även kopplat upp livbojarna som sitter runt om längs vattnet med sensorer.
Istället för att ha en person som kör runt och kontollerar så att livbojarna sitter på plats, aktiveras ett larm som blir en arbetsorder i ärendehanteringssystemet ifall någon lyfter bort livbojen från kroken.
Då kan en person omedelbart åka ut och hänga upp en ny, och försöka lokaliserar den avlägsnade livbojen. Ytterligare exempel är skolor som vill kunna mäta och optimera arbetsmiljö och som installerat sensorer i klassrummen. Dessa små, enkla rumsgivare mäter temperatur, ljus, luftfuktighet och rörelse.

– En installatör åker ut och sätter upp en sensor i varje klassrum och sedan kan man någon timme senare se i systemet hur det ser ut. Det finns också sensorer som mäter ljudnivå och CO2-halter där detta är önskvärt, säger Johan.

Förbättrad miljö

I Helsingborgs Stad har man också installerat fuktsensorer längs en vägsträcka där träd planterats i mittrefugen. Detta gör att den kostsamma operationen det innebär att vattna träden med bevattningsbil, tankbil och trafikskyddslastbilar runt om, kan utföras endast när det är absolut nödvändigt. Informationen från sensorerna synkas med väderleksrapporter och realtidsdata om vädret. Nu dör träden inte längre av torka eller övervattning – något som tidigare var ett problem.

Johan menar att detta bara är början. Den möjliggörande tekniken för digitaliseringen finns där, det gäller bara att skapa mesta möjliga affärsnytta genom att låta andra aktörer koppla på de tjänster som samhället efterfrågar.

Text: Anna Bjärenäs

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here