Home Digitalisering Sverige måste satsa mer på digital transformation

Sverige måste satsa mer på digital transformation

Idag talar alla om IoT och digitalisering, om att effektivisera, göra saker billigare, snabbare och smartare. Men vad kommer vi egentligen att få se för användningsområden och vilken inverkan förutspås tekniken få på vårt samhälle i framtiden?

Dagens diskussioner om IoT handlar mycket om samhället och hur de drar nytta av tekniken, om en effektivisering, att man kan göra saker billigare, snabbare och smartare, samt undvika monotona och tunga arbetsuppgifter. Jin Moen, Programchef för IoT Sverige där man finansierar innovativa, samhällsfrämjande projekt inom IoT, bekräftar den bilden.

– Dels kan man automatisera processer som är analoga och göra dem digitala, men man kan också tänka helt nytt, där man inte utgår från hur det ser ut idag utan istället ifrån behovet som finns och hur man löser problem med de nya tekniska förutsättningarna som finns. Istället för att till exempel digitalisera ett blankettsystem för bygglov kan man göra  om hela det sätt på vilket man som kommun kommunicerar med kommuninvånarna. Det kan handla om att man ökar tillgängligheten för medborgarna genom att ha digitala lås eller möjlighet att lämna in olika ärenden via webben och på så vis öka möjligheterna för medborgarna att påverka, säger Jin.

I Malmö och Lund pågår just nu ett projekt med tömning av sopkärl där man, genom att sätta sensorer på tunnorna, sett till att villaägarna fått sophämtning on demand. Detta har gjort att man reducerat soptömningar i området med 50 procent. Vinsterna är tydliga för såväl miljön som för soptömningsföretaget och för invånarna.

Ett annat konkret exempel på ett samhällsnyttigt projekt som pågår handlar om trafiksäkerhet. Cyklister har utrustats med GPS-tracker och kan markera de platser under cykelfärden där det känns riskfyllt. Trafikverket kan då åtgärda platser där många cyklister angett att de upplever fara i trafiken.

”Tekniken tar inte över våra jobb, den frigör tid så att människan kan göra det den är bra på.”

– IoT skapar i exemplet med cykelprojektet nytta, en bättre trafikmiljö och färre olyckor. Med IoT kan vi få fakta på bordet, istället för att bara gissa eller tycka. Sensorerna samlar in konkret, verklig data. För att analysera datan kan man i vissa fall behöva lägga till AI-algoritmer som sköter analysen och ger ett underlag utifrån vilket vi sedan kan agera proaktivt. Med IoT kan man jobba behovsdrivet och användarcentrerat. Ofta är det människan som ska uppleva IoT som ett stöd i vardagen eller något som ger en bättre livskvalitet, vilket i sin tur gynnar samhället genom bättre hälsa, högre produktivitet och så vidare.

Trafik, miljö och stadsutvecklingsfrågor är där man kommit längst inom IoT. Många projekt handlar om att kunna göra saker på ett hållbart sätt, som i ett projekt inom lokalvård, där sensorer mäter om mötesrum använts eller inte. Har ett rum stått tomt kan man hoppa över städningen även om rummet varit bokat. Har där varit folk en hel dag behöver det antagligen städas. Det går även att mäta hur olika skolmiljöer påverkar inlärningen genom att ljud- och ljussensorer mäter miljön, men man kan även mäta vilka personer som pratar mest under en lektion. Man kan på så vis individanpassa undervisningen så att den blir så optimal som möjligt för eleverna. Ett annat område där IoT förutspås få stor betydelse är inom hemvården.

Jin Moen är programchef på IoT Sverige.

– I regioner med stora avstånd har vi inte råd att jobba på samma sätt i framtiden som nu, med färre personer som ska ta hand om fler. Där kan sensorer i hemmet hos vårdtagarna mäta aktivitet och hitta avvikande beteende. Om allt är bra kanske man inte behöver kolla personers hälsotillstånd under natten, utan istället kan lägga tid och resurser på den mänskliga interaktionen under dagtid. Det handlar om att eliminera processer där tekniken lika väl kan göra jobbet. Tekniken tar inte över våra jobb, den frigör tid så att människan kan göra det den är bra på, säger Jin.

Möjligheterna är stora, men det saknas inte utmaningar. Svårast är att se till att allt vi kopplar upp kan prata med varandra, att skapa interoperabilitet. Föreställ dig att kunna boka elscooter, tunnelbana och tåg i samma app. De tekniska förutsättningarna för detta finns, men dagens affärsmodeller är ett hinder för utvecklingen.

Olle Bergdahl som är projektkoordinator på IoT Sverige visar upp luft- sensorer som används inom projektet LoV-IoT som drivs av Göteborgs Stad

Möjligheterna är stora, men det saknas inte utmaningar. Svårast är att se till att allt vi kopplar upp kan prata med varandra, att skapa interoperabilitet. Föreställ dig att kunna boka elscooter, tunnelbana och tåg i samma app. De tekniska förutsättningarna för detta finns, men dagens affärsmodeller är ett hinder för utvecklingen.

– Att hitta incitament till att ta fram tekniska lösningar så att alla får betalt  är en utmaning, eftersom man är fast i gamla strukturer. Leverantörer vill ha hela kundens affär, istället för att se möjligheterna i att kunna anpassa sin del till andra leverantörers, menar Jin.

I framtiden förutspår IoT Sverige att vi kommer att bli vana att ha information tillgänglig, det kommer att bli en självklarhet. Information om luftkvalitet, pollen, tomtritningar, snöröjning, biodata, hälsodata – allt individanpassat.

– Man kommer inte att behöva tänka på att man interagerar med teknik, allt bara fungerar. Tekniken är en möjliggörare, den ska inte störa vardagen och tillvaron. Man ska kunna stänga av tekniken om man vill göra det, ha personlig möjlighet att kontrollera, det måste finnas en transparens, vad är teknik och vad är inte?

För att nå dit måste vi våga mer och testa mer, den inställningen skulle utvecklingen må bättre av, menar Jin.

– Ska vi kunna konkurrera med internationella jättar måste vi utnyttja det svenska goda samarbetsklimatet och förtroendet för myndigheter. Sverige satsar lite jämfört med kringliggande länder på digital transformation, det krävs ett ledarskap på hög nivå som driver frågan. Vi har tillgång till väldigt mycket data men vi nyttjar den inte, den är inte tillgänglig. Där finns stor, outnyttjad potential, avslutar hon.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here