Home Digitalisering Så kan Sverige dra nytta av teknikskiftet och bli global ledare i...

Så kan Sverige dra nytta av teknikskiftet och bli global ledare i tjänsterevolutionen

Svensk industri har länge varit en avgörande välståndsskapare för Sverige. När världen nu befinner sig mitt i en teknologisk brytpunkt – den digitala transformationen – där nya ekosystem och plattformar skapas krävs det att landets industriföretag antar en ny roll. I en rapport som Business Sweden tagit fram i samarbete med Kairos Future presenteras tre möjliga vägar framåt för svensk industri. Syftet är att förstå hur tjänstefieringen påverkar Sveriges näringsliv så att landet kan anta en ny roll som global ledare i tjänsterevolutionen.

I det första scenariot där de svenska industriföretagen fortsätter att tjänstefieras med mer digitala lösningar och automatiserad produktion beräknas BNP öka med omkring 2% per år, dvs i ungefär samma takt som de senaste 15 åren. Arbetsuppgifter som är monotona, farliga och riskfyllda för människor har bytts ut och istället har nya typer av arbetsuppgifter dykt upp. Människa och maskin interagerar och avancerad teknik som tar sig uttryck i allt från 3D-tillverkning till självkörande fordon, ett resultat av det nära samarbetet mellan teknik och människa är en mer hållbar och resurseffektiv produktion.

Lena Sellgren är chefsekonom på Business Sweden

– Denna väg är det absoluta minimum av vad som kommer ske för svensk industri de kommande tio åren, säger Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden. Och trots alla goda effekter som utvecklingen får på svensk industri gör det oss inte till någon global världsetta inom området och vi har inte lyckats dra den stora affärsnyttan av de möjligheter som tekniken skapar, fortsätter hon.

I det andra scenariot ser vi i större utsträckning hur samarbeten mellan företag för att bygga komplexa autonoma system har lett till att några företag lyckats skapa ett industriellt globalt ekosystem. Då har vi nått vår andra möjliga väg i tjänsterevolutionen med stora produktivitetsvinster och en beräknad årlig BNP-tillväxt på 4%.

Precis som idag finns det en produkt eller tjänst i botten men genom att bygga en plattform med tjänsteförsäljning i fokus har en helt annan skalbarhet skapats.
– Ett exempel är bolag som tidigare sålt verkstadsmaskiner. Istället för att sälja produkten fokuserar man istället på att sälja tjänsten i en uppkopplad egenutvecklad öppen plattform där kunderna kan optimera sitt produktionsflöde, minska energiåtgången och effektivisera materialbeställningar. Man blir en del i en större kedja, vilket öppnar upp för helt nya användare och kunder, förklarar Lena Sellgren.

”digitalisering och aI driver integrationen och skapar globala spelare inom en bransch”

Uppkopplad mot plattformen spelar det ingen roll om kunden befinner sig i Sverige, USA eller Kina, digitalisering och artificiell intelligens (AI) driver integrationen och skapar globala spelare inom en bransch. Kunden kan själv styra och optimera sin varubeställning, produktion, leverans och produktionsflöden genom samma system och samtidigt se energiåtgång och materialflöde.

Det blir enkelt att jämföra produktivitet, leverantörer och alla inköp på samma industritjänsteplattform, vilket leder till stora produktivitetsvinster.

En sådan struktur möjliggör ökad produktion, vilket ger utrymme för ökad privat konsumtion men även ökade exportmöjligheter för företagen och då främst tjänsteexport. Det stärker tillväxten och vår välfärd.

– Vi har all den möjliggörande tekniken som krävs för att svensk industri ska landa i detta scenario. Men för att realisera det måste tjänsteföretagens ökade efterfrågan på kvalificerad arbetskraft mötas och därmed behöver vi fokusera på att attrahera rätt kompetens till Sverige och skapa strukturer för kompetensmigration, menar Lena Sellgren. Vi behöver dessutom anpassa de svenska regelverken till de nya förhållandena som gör att vi kan integrera samhälle och näringsliv på ett internationellt plan. Det krävs för att företagen ska kunna utveckla sina affärsmodeller och konkurrera på utlandsmarknaderna.

Det tredje och sista scenariot beskrivs som en symbios mellan hela näringslivet och andra betydande samhällsfunktioner, så som skola, vård och omsorg. När vi får hela näringslivet att integrera med samtliga sektorer i samhället skapas ytterligare en nivå av digitala ekosystem och globala digitalt drivna tjänsteplattformar vilket i sin tur ger ytterligare positiva utslag på produktiviteten. Hävstångseffekten i det tredje scenariot skapar en BNP-tillväxt på hela 6%.

”Vi måste förstå hur vi ska använda den teknik vi har för att skapa affärsnytta”

Lena Sellgren återkommer till att betona att vi måste förstå hur vi ska använda den teknik vi har för att skapa affärsnytta. Det närmsta decenniet kommer att präglas av stora förändringar och näringslivsstrukturerna som finns idag kommer förändras, utvecklas och skapa ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Som företag behöver man stå stadigt och se var i värdekedjan man befinner sig. Det är en enormt stor möjlighet för Sverige att axla en roll som global ledare inom tjänsterevolutionen, det krävs att näringslivet tar ett gemensamt ansvar för att främja innovation och entreprenörskap.

– Vi ska dra nytta av det globala teknikskiftet och applicera det i affärsmodellen så att vi gemensamt når produktivitetsvinsterna oavsett hur stora de blir. Gör vi det har vi möjlighet att öka vårt välstånd i Sverige och verka på den internationella marknaden som en global ledare inom den rådande tjänsterevolutionen. Nu vill vi se att diskussionen sätter fart och att vi börjar agera utifrån den debatt som finns, avslutar Lena Sellgren.

Text: Agnes Jarfjord

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here