Home Energi Elbrist kan bli dyrköpt för Sveriges näringsliv och nationella tillväxt

Elbrist kan bli dyrköpt för Sveriges näringsliv och nationella tillväxt

Pernilla Winnhed, VD för branschorganisationen Energiföretagen

Växande befolkning, ökad urbanisering, elektrifiering av samhället och nya industrier har gjort att det nu råder elbrist i delar av Sverige.

I dessa dagar talas det mycket om elbrist, men eftersom det inte alltid betyder samma sak riskerar det att leda till förvirring.

– Elbrist kan uppstå av tre anledningar. Det kan vara brist på elenergi, effektbrist eller kapacitetsbrist i elnätet, säger Pernilla Winnhed som är VD för branschorganisationen Energiföretagen som samlar nära 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi.

Att det är problem i framför allt storstadsregionerna i dag är på grund av kapacitetsbrist, det vill säga flaskhalsar i stamnätet. Elen finns, men når inte fram där den efterfrågas lokalt. Det gör att det på vissa platser inte går att ansluta till fler större elanvändare, exempelvis företag, spårtrafik eller bostadsområden. Mest problematiskt är det i Skåne och Storstockholm. Men också i städer med stark tillväxt, som Uppsala och Västerås, finns det kapacitetsproblem.

– Att det har blivit så här har flera orsaker, fortsätter Pernilla Winnhed. I Sverige har vi haft en otroligt snabb befolkningstillväxt under senare år. En annan förklaring är den ökade urbaniseringen och en tredje är industrins ökande efterfrågan på el.

– Till detta ska också läggas att hela samhället genomgår en förändring som innebär att vi ska vara helt oberoende av fossila energikällor i framtiden, vilka till stor del förväntas ersättas av el.

Kapacitetsutbyggnad av elnätet pågår

När det handlar om en kapacitetsutbyggnad av elnätet pågår det ett omfattande arbete. Men som med alla stora infrastrukturprojekt tar det tid.

– Det handlar ofta om krångliga tillståndsprocesser med många saker och berörda parter att ta hänsyn till, exempelvis markfrågor och miljö. Själva prospekterings- och byggprocessen är också många gånger komplicerad, vilket ytterligare ger fördröjningar, förklarar Pernilla Winnhed.

– Samtidigt som kapacitetsbristen i elnätet är problematisk i vissa delar av landet ska man komma ihåg att det finns gott om kapacitet på andra håll.

Kraven på elnäten kommer att öka ytterligare i framtiden som en följd av fortsatt växande befolkning och industrier som vill expandera eller konvertera till mer elbaserade processer.

– Nya industrier med hög elanvändning, som serverhallar och batterifabriker, ser dessutom Sverige som ett intressant land att etablera sig i, konstaterar Pernilla Winnhed. Inom transportsektorn är en elektrifiering av fordonssektorn redan i full gång liksom en utbyggnad av spårbunden trafik, både på regional- och riksnivå.   

Andra branscher ökar samtidigt sin automationsgrad, vilket också ökar efterfrågan på elektricitet.

– Vi behöver med andra ord ta höjd för en ökad elanvändning. En forskningsrapport vi har beställt uppskattar att efterfrågan i Sverige kommer att öka med 1,5 gånger Danmarks elanvändning fram till år 2045.

En lösning på problemet är lokal kraftproduktion som inte behöver transporteras över stamnätet, som till exempel kraftvärme. Kraftvärme är el och värme som produceras samtidigt och är särskilt lämpligt då den kan planeras till tider då efterfrågan är som störst, till exempel på vintern.

– Tyvärr har lokala produktionsanläggningar tagits ur drift eller kommer att tas ur drift inom kort, eftersom de inte längre är lönsamma att driva vidare. Detta som en direkt konsekvens av den skattehöjning som regeringen beslutat om för anläggningar som drivs med fossila bränslen eller med hjälp av sopförbränning.

– Den produktionsförlusten slår hårt lokalt. Naturligtvis ska fossila bränslen fasas ut och det gör de också i snabb takt, men regeringens skattehöjning kom så hastigt att vissa företag tvingas lägga ner verksamheten helt i stället för att investera i övergången till förnybara bränslen.

– Tajmingen kunde med andra ord varit bättre. Det mest akuta skulle så klart förbättras om regeringen drog tillbaka sitt beslut eller sköt upp skattepålagan tills dess att kapaciteten kan säkras, säger Pernilla Winnhed.

Åtgärder krävs för att trygga den framtida elförsörjningen

För att trygga den framtida försörjningen av el – både för näringslivet och hushållen – ser Pernilla Winnhed att en rad åtgärder behöver genomföras.

– Givetvis behövs det en utbyggnad av elnäten, först och främst på stamnätsnivå. Men det kommer i nästa led kräva enorma förstärkningar i lokala och regionala nät för att kunna möta den ökade efterfrågan. Något som tar tid.

– På kortare sikt finns också mycket att göra. Förutom att rädda den lokala elproduktionen som finns kan det handla om bättre planering för att ta tillvara på den kapacitet som finns. Kan man jämna ut toppar och dalar genom ökad flexibilitet och ny teknik, som gör det enklare att styra, mäta och följa upp, skulle det få stor betydelse. Intressant forskning pågår omkring detta vid fler lärosäten, bland annat vid Lunds universitet. 

– En sak vet vi dessutom med säkerhet. Kravet på effektivisering kommer att vara fortsatt stort, samtidigt som behovet av säkra elleveranser kommer att bli än större i framtiden, avslutar Pernilla Winnhed.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here